Inatt var jag jävligt djärv. Jag vågade promenera ensam från tunnelbanan till stället jag bor på utan att behöva ringa efter någon att möta mig. Lyssnade på David Bowie och samlade mod. Det var kolsvart ute. Gick på en väg och uppför en flera meter lång trappa, över och ner för en kulle. Kom hem. Kände mig stolt.